Så här arbetar vi
Uppföljning – Utvärdering - Ekonomiska bedömningar
Efter genomfört åtgärdsprogram, ca 6 mån – 1,5 år senare, görs en uppföljande HBP 2, för att utvärdera förändringar på såväl individ- och som gruppnivå.
Exempel – utdrag ur en rapport:
Åtgärdsgrupper – HPB 1
A = Stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd - 53,8 %
B = Behov av livsstilsförändring eller åtgärd - 3,8 %
C = Bra livsstil och hälsodata - 26,9 %
D = Mycket bra livsstil och hälsodata - 15.9 %
Åtgärdsgrupper – HPB 2
A = Stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd - 19,2 % B = Behov av livsstilsförändring eller åtgärd - 7,7 %
C = Bra livsstil och hälsodata - 38,5 %
D = Mycket bra livsstil och hälsodata -34,6 %
Exemplet visar att flertalet personer ändrat sina vanor till det bättre. Grupp C + Grupp D, med bra eller mycket bra livsstil och hälsodata har ökat påtagligt, från 42 till 73%.
I mer detaljerade stapeldiagram kan utläsas hur enskilda faktorer förändrats, exempelvis med hur många procent andelen motionärer ökat, eller hur stor del som ändrat sina kostvanor.
När den fysiska aktiviteten och motionsvanorna ökar avspeglar sig detta på konditionsvärdena som förbättras. Med detta följer ofta att andelen som upplever stress minskar samt att andelen som har högt blodtryck minskar. Ofta följer också en bättre psykosocial arbetsmiljö och känslan för oro och osäkerhet inför förändringar minskar.
En ekonomisk utvärdering
En studie har visat att männen i grupp A eller B (Riskgrupp) i genomsnitt hade 6,2 gånger högre sjukfrånvaro jämfört med männen i grupp C eller D (Friskgrupp). För kvinnorna var sjukfrånvaron 2,4 gånger så hög i riskgruppen jämfört med friskgruppen. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan en person i riskgrupp och en person i friskgrupp var, för både män och kvinnor, ca 10 dagar/år.