Att förändra sin hälsa, till exempel genom att börja motionera och äta regelbundet, bryta dåliga vanor, lära känna sig själv är alltid ett individuellt val. Varje individ måste bli övertygad och fatta ett eget beslut. Men eftersom den moderna människan tillbringar en betydande del av sin tid på arbetsplatsen är arbetsplatsen i hög grad avgörande för attitydförändring och livsstilsförändring. I västvärlden ger just arbetet medborgaren en roll och status i samhället. Därför är det viktigt hur företaget ser på hälsa. Antingen kan företaget aktivt arbeta för att främja hälsa och välbefinnande med ett insiktsfullt ledarskap och chefer som själva föregår med gott exempel. Då gör man val med långsiktigt positiva effekter. Eller också kan företaget sköta sin affärsverksamhet och låta välbefinnande vara individens ensak.
Motivation är en förutsättning för att prestera. Människan behöver drivkrafter och mål. Drivkrafterna kan till exempel vara tillhörighet, erkännande, meningsfullhet eller ekonomisk ersättning. En annan förutsättning för att kunna prestera och använda sin kunskap är välbefinnande, det vill säga att individen måste vara i ett sådant fysiskt och psykiskt tillstånd att det är möjligt att prestera. Det avgörande steget måste tas av individen, men organisationen kan bidra med kompetensutveckling och skapa förutsättningar för motivation och välbefinnande.
Personalen är den viktigaste resursen - men bara om den mår bra
Hälsa är en resurs både för individen och för organisationen. Den chef eller ledare som anser att medarbetarna utgör företagets viktigaste resurs har starka skäl att diskutera hälsofrågor även i företagsekonomiska termer. Medarbetarna är den kritiska resursen i företaget, det nya kapitalet. En genomtänkt strategi kring hälsa är då en god investering för både individ och företag. Hälsofrämjande är en affärsstrategi som har avgörande betydelse för företagets verksamhet och lönsamhet.
Utdrag ur Hälsoartiklar
Fysisk aktivitet kan påverka drygt 30 olika sjukdomar och tillstånd
Det finns hittills vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet har positiva effekter vid drygt 30 olika sjukdomar och tillstånd. - Vårdguiden för Stockholms län, nr 3, 2005.
Vanligaste dödsorsaken - hjärt- och kärlsjukdomar
Hjärtsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden för både män och kvinnor. Övervikt och en ohälsosam kosthållning betyder hjärt- kärlsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar kostar samhället årligen 25 miljarder kronor. I Socialstyrelsen folkhälsorapport 2005 konstateras att det troligt bara är 20 procent av svenskarna som är tillräckligt fysiskt aktiva ur ett hälsoperspektiv.
I en studie gjord på en av Stockholms hjärtkliniker på 1 619 hjärtpatienter visar det sig att en avgörande majoritet, över 85 procent av männen och 55 procent av kvinnorna som sökte, var överviktiga. Övervikt är utan att hymla en motorväg till hjärt- och kärlsjukdom. - DN Debatt 30 augusti 2005.
Övervikt och typ 2-diabetes
Det finns en klar koppling mellan övervikt och vuxendiabetes. Eftersom varannan man och var tredje kvinna är överviktig är många i farozonen. 150 000 svenska uppskattas ha dold diabetes. Även många yngre har sjukdomen och typ 2-diabetes har också alarmerande nog upptäckts hos barn och ungdomar. ICA Kuriren
Försäkringskassans statistik om ohälsotalet
Enligt försäkringskassan sjönk ohälsotalet, som mäter antalet frånvarodagar per person och år till 41,9 i juli 2005. Det är första gången på tre år som siffran understiger 42,0. Samtidigt ökar kostnaderna för sjukfrånvaron, eftersom antalet förtidspensionärer stiger. Totalkostnaden för sjukfrånvaron var 8,7 miljarder kronor i år mot 8,6 miljarder i juli förra året. Dagens Industri 29 augusti 2005.
Unga kvinnor i karriären hårt drabbade av stressen
Mellan åren 2000 och 2004 har långtidssjukskrivningarna bland kvinnor med en månadslön på över 25 000 kronor stigit med över 326 procent, från 172 till 732, medan de som tjänar under 25 000 kronor ”bara” ökat med 56 procent från 918 till 1431. Diagnoserna är framför allt stressrelaterade som depression, utbrändhet och ”övriga stressreaktioner”. - DN 17 maj 2005.
Huggormar är fridlysta
Numera är det förbjudet att slå ihjäl en huggorm. Men det är fortfarande tillåtet att låta människor jobba ihjäl sig. För trots att lagen föreskrivet det, bedriver bara 6 av 10 företag ett systematisk arbetsmiljöarbete.